Vad är bräddning?

För att samhället ska fungera och vi ska hålla oss friska är det viktigt att vårt avlopp leds bort och renas på ett miljövänligt sätt. Avloppssystemet består av ledningar, tunnlar och reningsverk och allt detta hänger ihop. Det gör att de sju kommunerna som delar systemet behöver samarbeta för att se till att alla delar i systemet fungerar.

Under perioder med kraftigt regn kan avloppsystemet bli överbelastat. Det kan dels bero på att vissa ledningar och tunnlar inte har tillräcklig kapacitet för att ta emot de stora flödena som kraftiga regn producerar, dels på att reningskapaciteten på reningsverket Ryaverket inte räcker till.

Vid tillfällen med kraftigt regn släpps orenat avloppsvatten ut direkt från ledningsnätet till kringliggande vattendrag, vilket kallas bräddning. Vid dessa tillfällen är avloppsvattnet en liten del av det totala flödet eftersom det är utspätt med mycket dagvatten.

Bräddning medför dock att vattendragen tillfälligt kan belastas av avloppsvattnet, vilket kan leda till övergödning och minskad biologisk mångfald. Det kan också leda till att det till exempel blir tillfälligt badförbud i sjöar eller vid kusten. Det är då viktigt att följa kommunens och andra myndigheters uppmaningar.

Varför behövs bräddning?

I Ryaverkets upptagningsområde är en del av ledningsnätet kombinerat. Det innebär att spillvatten från hushåll och dagvatten från regn avleds i samma ledning.

Vid stora mängder regn blir flödet till Ryaverket högt. Systemet är visserligen designat för höga flöden; Ryaverket har ett medelflöde på 4000 liter per sekund men är utformat för att kunna rena vatten upp till flöden på över 15 000 liter per sekund. Men vid de allra högsta flödena räcker kapaciteten inte till, varken på Ryaverket eller på ledningsnätet, och det är då man behöver brädda. Även i anslutna kommuner i upptagningsområdet som har få kombinerade ledningar kan bräddning behöva ske eftersom avloppsystemet vid höga flöden påverkas i sin helhet.

När avloppssystemet överbelastas leder det till översvämningar bland annat på vägar, grönområden och i källare. När bräddning sker under kontrollerade former kan man undvika att avloppsvatten svämmar över, vilket annars i – värsta fall – kan innebära stora materiella skador och hygieniska risker som därmed innebär fara för människors hälsa.

Säker arbetsmiljö viktig

Att undvika höga flöden i avloppssystemet handlar också om att bevara en säker arbetsmiljö för de som arbetar med ledningsnät och på reningsverk. Vid höga flöden fylls ledningar och tunnlar, vilket minskar marginaler och gör arbeten mindre trygga för personalen. Dessutom pressas den tekniska utrustningen i systemet till sitt yttersta, vilket också kan leda till otrygga situationer.

Kontinuerligt arbete för att minska bräddning

Gryaab och ägarkommunerna arbetar ständigt med att förbättra kapaciteten på avloppssystemet, både på ledningsnätet och på Ryaverket. För att minska bräddningen behövs åtgärder för minska mängden dagvatten till avloppsledningarna för att systemet ska räcka till. Ett exempel på ett stort projekt som Gryaab arbetar med, och som minska antalet bräddningar, är byggnationen av en redundant ledning norr om Krokslätt från de östra och sydöstra delarna av systemet.

Fler exempel som ägarkommunerna arbetar med som leder till minskad bräddning:

• Separering av kombinerat ledningsnätet där man kompletterar med en ledning i gatan så att dagvattnet i stället kan avledas till närmsta vattendrag.
• Bygga hållbar dagvattenhantering som till exempel gröna dagvattenlösningar där växter och landskap används för att fördröja dagvattnet och därmed minska belastningen på avloppssystemet.
• Ombyggnation av ledningar och anläggningar för att ta bort begränsningar i systemet.
• Styrstrategier för att kunna utnyttja reningsverk och ledningsnät mer effektivt vid höga flöden för att minska belastningen på avloppssystemet.

Vatten-ordlista

Avloppsvatten är ett samlingsnamn för vatten som på något sätt är påverkat av samhället. Här ingår spillvatten, dagvatten och dräneringsvatten. Ägarkommunerna ansvarar för att leda avloppsvattnet till rening eller till sjöar och vattendrag på ett miljöriktigt sätt.

Spillvatten är vatten från bad, disk, tvätt, spolvatten från toalett samt vatten från golvbrunn i våtutrymmen. Bad-, disk- och tvättvatten kallas även BDT. 

Dagvatten är regn, snö och hagel som rinner av från till exempel vägar, parkeringsplatser och tak. I tätbebyggda städer finns det många hårdgjorda (asfalterade) ytor. En del av dagvattnet rinner direkt till närmaste vattendrag, medan en stor del färdas via diken eller brunnar och ledningar till avloppsreningsverket innan dagvattnet når en sjö eller ett vattendrag. Detta för att motverka risken för översvämningar och skador.

Dräneringsvatten är vatten som leds bort från marken, till exempel under byggnader eller från åkermark.

Hållbar dagvattenhantering: Genom att använda olika gröna dagvattenlösningar kan man både rena dagvattnet och fördröja det så att det inte blir översvämningar i naturen eller i staden. När vi tar hand om regnvattnet lokalt där det faller finns stora vinster att göra. Arbetet med hållbar dagvattenhantering handlar bland annat om öka medvetenheten kring dagvattenfrågan i samhället.

Gröna dagvattenlösningar: Genom att bygga en rabatt eller en torrlagd damm vid asfalterade ytor kan dagvattnet sjunka ner i marken i stället för att rinna ner i en dagvattenbrunn. Sedumtak är ett annat bra exempel på en grön dagvattenlösning som minskar mängden dagvatten, genom att det absorberar stora regnmängder.