Vill du göra ett examensarbete som gör skillnad? Och dessutom knyta kontakter inför framtiden? Du som läser miljö och teknik på högskola eller universitet kan göra ditt ex-jobb hos oss!
Vi samarbetar med högskolor sedan många år tillbaka, bland annat med Chalmers tekniska högskola i Göteborg. Samarbetena leder ofta till teknikutveckling som leder till bättre och mer hållbar avloppsvattenrening och slambehandling. De leder också till kompetensutveckling för oss medarbetare, fler kontakter och nätverk och att Gryaab får möjlighet att påverka i viktiga frågor.
Vi har en ambition att erbjuda ex-jobb så ofta som möjligt. Ibland blir det ett par per år, det beror på vad som är på gång i organisationen och på verket. Ofta sker examensarbetena på vår avdelning Utveckling, kvalitet och miljö och i vår processgrupp. Ibland har högskolan/universitet eller studenten själv ett uppslag och vi ställer upp med slam, vatten eller handledare.
Är du intresserad av att göra examensarbete på Gryaab? Kontakta Maria Neth, doktorand på Gryaab, för att se vilka möjligheter vi har just nu.
Hampus Apelquist gjorde sitt examensarbete på Gryaab 2024 och är nu anställd som driftingenjör. Foto: Amelie Asplund
2024 gjorde Hampus Apelquist sitt exjobb på Gryaab. Nu är exjobbet klart men Hampus är kvar på Gryaab, något både han och Gryaab är nöjda med.
– Efter exjobbet 2024 vikarierade jag på Gryaabs laboratorium. Nu har jag en fast tjänst som driftingenjör, det känns superkul! säger Hampus Apelquist.
I Gryaabs nuvarande miljötillstånd finns det utredningskrav. Ett av kraven var att undersöka möjligheten att minska ammoniumutsläpp från Ryaverket. Genom att öka flödet över efternitrifikationen (EN, ett av Gryaabs reningssteg) kan Gryaab möta kraven. Det ökade flödet kommer att påverka de reningssteg som kommer efter det här steget. Därför behövde Gryaab en strategi för hur det ska hanteras. Gryaab annonserade om uppdraget som ett exjobb, Hampus sökte och resten är, som man brukar säga, historia.
Hampus valde att undersöka olika strategier för hur Ryaverkets efterdenitrifikation (ED) skulle svara på de ökade flödet från verkets efternitrifikation (EN). En metod som han undersökte var att låta ED ta emot hela flödet från EN och att underdosera kolkällan. Alternativ två var att leda det extra flödet från EN och låta driften för ED förbli den samma.
– Att bemöta det högre flödet med en högre dos kolkälla var inte aktuellt ur en kostnad- och miljösynpunkt då kolkällan idag är metanol av fossilt ursprung, förklarar Hampus.
Testerna utfördes under flera veckor för att det skulle gå att se om metanolen kunde nyttjas likvärt eller mer effektivt vid underdosering i ED.
Vid testerna blev det också tydligt att många andra faktorer har likvärdig eller större inverkan på effektiviteten i jämförelse med underdosering av metanol, bland annat att flödesmätarna för
Resultaten av Hampus arbete visar att flödet in till Ryaverket är den faktor som påverkar mest hur effektivt metanolen används i ED.
metanoldoseringen är kraftig överdimensionerade,vilket ger en osäker dosering. Därför är det svårt att välja en metod över den andra om inte fler längre tester genomförs.
Utifrån data och slutsatser i Hampus rapport framträder ändå förbiledning som minst riskfylld av de två metoderna även om den inte går att fastställa som mest effektiv.
I sin nya roll som driftingenjör kommer Hampus att jobba med slamhanteringsprocessen för det slam som bildas som en restprodukt av avloppsvattenreningen, men Hampus ex-jobb kommer att komma till nytta för andra kolleger på Gryaab som jobbar med att utveckla och förbättra vattenreningsprocessen.
Doktorand
maria.neth@gryaab.se
031-64 74 00
