En ny rapport från Svenskt Vatten Utveckling ökar kunskapen om mikroplast i avloppsvatten, slam och åkermark. Rapporten visar att avloppsreningsverken tar bort 99% av mikroplasten från avloppsvattnet, men av den bortrenade mikroplasten hamnar endast 40 procent i slammet och det finns mikroplast i åkermark oavsett om den gödslats med slam eller mineralgödsel.
Av samhällets alla utsläpp av mikroplaster är det bara några procent som går till avloppsreningsverken – eller som kommer från hushållen. De helt dominerande flödena av mikroplast i samhället är: mikroplast från vägtrafiken, konstgräsplaner samt nedskräpning av plast. Reningsverken är mycket bra på att hantera sin del av och rena bort mikroplaster. Mikroplaster är ett samhällsproblem som VA-branschen hanterar väl.
Mikroplast finns i åkermarken – oavsett om den slamgödslats eller inte
Mikroplast kan nå åkermark på flera sätt: med vinden från nedskräpning, atmosfärisk deposition, kanske även via markdukar, men också via gödsling. När det gäller mikroplast i åkermark har studien jämfört åkermark gödslad med slam med åkermark som gödslats med enbart så kallat konstgödsel (mineralgödsel). Rapporten visar att även om det under 35 år används cirka 30 procent mer slam än vid normal gödsling (1 ton torrt slam per hektar och år) – ökar inte förekomsten av mikroplaster i åkermarken vid Petersborg utanför Malmö. Jämförelsen är gjord med annan åkermark som under 35 år enbart gödslats med mineralgödsel.
Jämfört med hur mycket mikroplast det teoretiskt borde vara i marken, innehåller den åkermark som gödslats med en normal slamgiva i 35 år ca tio gånger lägre mikroplasthalter än vad som kunde förväntas.
Resultaten för den normala slamgivan tyder alltså på att det över tid sker en kontinuerlig minskning av mängden mikroplaster i mark som har slamgödslats. Det kan exempelvis bero på nedbrytning i marken eller fragmentering av mikroplasterna till under detektionsgränsen på 0,010 mm.
Avloppsreningsverken avskiljer nästan all mikroplast
Rapporten visar att Sjölunda avloppsreningsverk i Malmö, VA SYD, avskiljer cirka 99 procent av mikroplasten* från vattnet, men i slammet hittas sedan endast ca 40 procent av den avskilda mikroplasten.
– Vi är inte säkra på hur det kommer sig att bara en mindre andel av mikroplasterna hittas i slam. I huvudsak handlar det nog om att mikroplasten fastnar i sand- eller fettfång på reningsverket, osäkerheter i analyserna eller att en del av mikroplasten bryts ned eller fragmentiseras, säger Anders Finnson, miljöexpert på Svenskt Vatten.
Vi är i början av ny kunskap – det finns fortfarande osäkerheter
– Det är flera överraskande resultat i denna studie. Det är samtidigt viktigt att komma ihåg att rapporten endast ger en bild över hur det kan se ut och i vilken storleksordning mikroplaster kan förekomma. Det är viktigt med fortsatt utveckling av standardmetoder för analyser av mikroplast i avloppsvatten, slam, åkermark och biogödsel. Vi behöver mer kunskap om detta innan vi kan dra klara slutsatser kring mikroplast, säger Anders Finnson, Svenskt Vatten.
*Jämförelse har gjorts mellan inkommande avloppsvatten, efter att ha passerat ett tre mm rensgaller, och utgående avloppsvatten.