En mätning Gryaab gjort visar att kunskapen kring hur man agerar avloppsvänligt har ökat, men att det finns arbete kvar att göra. Trots att medborgarna vet hur man ska göra förstår de inte varför. Där spelar Gryaabs studiebesök för årskurs 4-6 en viktig roll.
2013 gjorde Gryaab en undersökning för att ta reda på allmänhetens kunskaper om Gryaab, vad vi renar vattnet från och hur medborgarna kan hjälpa till i arbetet för ett renare hav. Telefonintervjuer gjordes med 200 personer i varje ägarkommun i åldrarna 18-99. Redan då var kunskapen kring hur man ska agera avloppsvänligt väldigt hög.
– Över 90 procent svarade rätt på frågor kring hur man ska hantera fett, vad som får hamna i toaletten och var man ska lämna farliga ämnen. Även kunskapen kring att man inte ska tvätta bilen på gatan var hög, berättar Ellinor Günther, kommunikationsansvarig.
I december 2018 gjorde Gryaab om samma mätning – och resultaten ser nu ännu bättre ut. Hela 98 procent av de svarande vet att det bara är kiss, bajs och toapapper som får hamna i toaletten. En anmärkningsvärt hög siffra. Även de andra beteendebudskapen får högre resultat än förra gången.
– Att kunskapen ökar är väldigt positivt och vi ser i undersökningen att respondenterna som svarar att de själva eller deras barn har varit på studiebesök på Gryaab generellt har högre kunskaper. Det ger oss bra incitament för att fortsätta träffa elever i årskurs 4-6, säger Ellinor Günther.
Det som är tydligt i undersökningen är att många fortfarande tror att reningsverken renar från allt, det vill säga inte bara näringsämnen och organiskt material, utan också från alla typer av farliga ämnen. Nästan alla vet hur man ska göra men om man tror att reningsverken renar från allt finns kanske inte incitamentet för att verkligen agera avloppsvänligt.
– Redan vid förra mätningen såg vi det här, kunskapen har vid årets mätning ökat, och vi ska fortsätta att fokusera mer på varför det är viktigt att använda avloppet på rätt sätt. Det är lite så det fungerar med kommunikation, att veta hur man ska göra lär man sig först. Att förstå varför är svårare och därför lägger vi stort fokus på just det i vår kommunikation, oavsett om det är på ett studiebesök eller i någon annan kommunikationskanal, avslutar Ellinor Günther.