Under 2015 ökade Gryaabs produktion av biogas från 70 GWh till 71 GWh. Det berodde på ett stort engagemang från driftens medarbetare. En ny samarbetsform mellan olika discipliner har dessutom skapat en bättre arbetsmiljö och stora kostnadsbesparingar för organisationen. Nu siktar driftens slamteam mot nya mål.
Slam är en produkt som bildas när avloppsvatten renas. Det består till stor del av matrester, upplöst toapapper och bajs som kommer till reningsverket från de hushåll och verksamheter som är anslutna. Från början innehåller slammet väldigt mycket vatten, men genom olika typer av behandling separeras vattnet från slammet.
– Man kan säga att reningen går ut på att plocka bort så mycket partiklar som möjligt ur vattnet, så att det som släpps ut från Ryaverket är så rent som möjligt. Därför går det inte att rena vatten utan att få slam, förklarar Kari Männistö, driftingenjör.
Eftersom partiklarna i slammet huvudsakligen består av organiskt material är slammet mycket näringsrikt. Om för mycket organiskt material tillsammans med kväve och fosfor skulle släppas ut i havet skulle det orsaka övergödning och syrebrist. Förr sågs slammet som ett nödvändigt ont, men idag ses det som en närings- och energirik resurs. Det omvandlas till biogas, anläggningsjord och gödsel.
Mindre vatten i slammet – lägre kostnader
En viktig uppgift är förtjockning, alltså att separera vatten från slammet. Kostnaden för att vidarebehandla slammet minskar nämligen i takt med att mängden vatten i slammet minskar. Mycket vatten i slammet innebär en större volym.
– Enkelt förklarat går det åt mer energi för att pumpa och värma upp två kubikmeter slam än en kubikmeter
slam, oavsett hur mycket fasta partiklar som finns i det. Därför är det bättre med fler partiklar i en liten volym, berättar Kari.
På Ryaverket mäts halten fasta partiklar i slammet som torrsubstans (TS-halt). I de första bassängerna, där slammet sjunker till botten, är TS-halten bara tre procent vilket innebär att 97 procent av slammet är vatten. Nästa steg i slambehandlingen är mekaniska gravitationsförtjockare där slammet, utblandat med polymer, åker fram på ett avvattningsband.
– Polymer är ett flockningsmedel som hjälper oss att separera vattnet från slammet. Bara på 15 sekunder kan vi höja TS-halten från tre procent till drygt sex. Det är en jättebra utdelning, menar Safa Hadi, processingenjör.
Teamarbete skapar större förståelse
Under flera år har just slammet varit i fokus för Gryaabs driftavdelning, och under 2014 startades ett nytt arbetssätt i ett så kallat slamteam, där både Kari och Safa ingår. Det är en grupp medarbetare från olika delar av driftavdelningen som har satts ihop för att mer strukturerat arbeta med att förbättra slambehandlingen på Gryaab.
– Vi träffas på veckobasis då vi har kortare avstämningar för att planera de närmaste dagarna. Vi har även längre månadsmöten där vi utifrån våra olika discipliner hittar bra lösningar för hur vi ska effektivisera arbetet. Att jobba på det här sättet ger förhoppningsvis en ännu större förståelse för våra olika roller och ger också förutsättningar för att skapa bättre lösningar, berättar Kari.
Flera förbättringar har genomförts som ger stora vinster både ur ett ekonomiskt och ett arbetsmiljömässigt perspektiv. Ett exempel är transporten av slam mellan förtjockningen och biogasanläggningen. I rötkamrarna rötas slammet och då minskar slammängden eftersom bakterier omvandlar slammet till klimatsmart biogas.
– Det som krånglade var att det blev stopp i ledningarna mellan förtjockarna och rötkamrarna. Slammet innehåller mycket fett och det skapade beläggningar på insidan av rören, berättar Safa.
Bättre arbetsmiljö
Att överföringskapaciteten begränsades gjorde att det blev en flaskhals för hela slambehandlingen. Tidigare löstes problemet genom att man tog in en extern firma som spolade ur ledningarna med 90 grader varmt vatten under högt tryck.
– Den metoden gjorde att överföringskapaciteten förbättrades, men skapade istället en arbetsmiljö som vi inte var nöjda med, säger Kari. Så vi började kika på hur man gör på andra anläggningar istället.
Efter att ha testat ett antal olika metoder föll valet till slut på att regelbundet rundpumpa slam från de egna rötkamrarna i ledningarna. Slammet som har legat i rötkamrarna under en tid är varmt och har en rensande effekt eftersom det innehåller mindre organiskt material. Det innehåller bland annat mindre fett, eftersom det redan har omvandlats till biogas. Det här gör att beläggningen värms upp och successivt skavs bort.
– Eftersom systemet är helt slutet blir arbetsmiljön väldig mycket bättre jämfört med att spola med hett vatten, förklarar Safa. Dessutom använder vi en resurs som vi redan har här på Ryaverket och det sparar pengar.
Bättre styrning
När överföringsproblematiken var löst fortsatte Kari, Safa och resten av driften att leta fler förbättringsmöjligheter i slamhanteringen. Större fokus började läggas på att kontinuerligt bevaka förtjockningen för att få så hög TS-halt som möjligt. Kameror installerades för att driftpersonalen i realtid ska kunna se hur slammet ser ut i de mekaniska förtjockarna, och nya typer av larm sattes också in för att man snabbt ska kunna justera driften om slammet
innehåller för mycket vatten.
– Det här är en positiv förändring eftersom medarbetarna får större möjlighet att styra och ha kontroll över processen, berättar Kari.
Förutom de ekonomiska och arbetsmiljömässiga vinsterna har förbättringarna också bidragit till den ökade biogasproduktionen. Eftersom slammet innehåller mindre vatten får slammet mer tid på sig att brytas ner i rötkamrarna.
Siktar mot ännu bättre resultat
Trots det gånga årets framgångar blickar Kari och Safa redan framåt. Det finns nya mål att nå och nya strategier att förverkliga. Bland annat ska tester med rötkamrarna i seriedrift fortsätta. Det innebär att allt slam från förtjockarna först kommer att ledas till rötkammare 1 och därefter vidare in i rötkammare 2 – istället för att, som nu, antingen hamna i den ena eller den andra kammaren. Förhoppningen är att det ska generera ännu mer biogas eftersom man då dubblar rötkammarvolymen som slammet uppehåller sig i. Då ökar också sannolikheten för en ökad nedbrytning av slammet.
– Redan 2015 lyckades vi få otroligt bra TS-halter på slammet och producerade dessutom mer biogas än någonsin. Om vi lyckas få till seriedriften och kan trimma in våra förtjockningsmaskiner ännu bättre ska vi nog kunna slå vårt rekord redan 2016, avslutar Safa och ler.