Hem > Om Gryaab > Vanliga frågor

Vanliga frågor

Undrar du vad du får spola ner i toaletten, eller kanske varför du inte får tvätta bilen på gatan? Detta och mycket annat får du svar på bland våra frågor och svar. Om du inte hittar svaret på din fråga här, så kontakta oss gärna.

    • Vem bestämmer hur mycket Gryaab får släppa ut?

      Miljödomstolen beslutar om vilka rikt- och gränsvärden som gäller för vattnet som Ryaverket släpper ut. Länsstyrelsen har till uppgift att kontrollera att gränserna efterlevs.

    • Hur mycket avloppsvatten behandlar Gryaab?

      Den genomsnittliga mängden vatten som kommer till Ryaverket är 4 000 liter/sekund. Vid snösmältning på våren eller vid kraftiga regnskurar blir trycket högre. Vi klarar max 8 000 liter/sekund med de vanliga reningsstegen. Kommer det mer startar vi direktfällningen. Med den kan vi rena vattnet från fosfor redan i några av försedimenteringsbassängerna.

    • Hur många arbetar på Gryaab?

      2015 var vi 94 anställda.

    • När startade Ryaverket?

      1972 invigdes verket. Efter tre års byggtid.

    • Vilka kommuner renar Gryaab vattnet för?

      Vi svarar för rening av avloppsvattnet i Göteborgsregionen för kommunerna Ale, Göteborg, Härryda, Kungälv, Lerum, Mölndal och Partille.

    • Hur mycket vatten gör vi av med per person?

      Cirka 150 liter/dygn. I många U-länder är vattentillgången så liten att den siffran är 20 liter/dygn, ungefär lika mycket som går åt till ett par spolningar i toaletten.

    • Varför renar vi avloppsvattnet?

      Först var det för att minska smittspridningen. Avloppsvatten är fullt av bakterier som kan sprida sjukdomar. Det var först på 60-talet som man tog avloppsvattnets miljöpåverkan på allvar. Dels vill vi får bort skräp, partiklar och annat som inte ser trevligt ut om vi släpper ut det i havet. Men framförallt vill vi inte släppa ut det organiska material och växtnäringsämnen (fosfor och kväve) som avloppsvattnet innehåller. Hamnar de i havet leder det till övergödning.

    • Vad är övergödning?

      Allt organiskt material som döda växter och djur bryts ner och förmultnar. Det är bakterier som står för detta ”städjobb”. Som bränsle använder bakterierna syre. Och i havet tar de syret från vattnet. Detta kretslopp har utvecklats under lång tid och funnit en balans mellan mängden materia som ska brytas ner och syrehalten i vattnet. Människan har rubbat denna balans genom att på olika sätt tillföra gödningsmedel till vattnet. Avloppsvatten är en sån tillförsel. Växer det mer på botten, får bakterierna också mer organiskt material att bryta ner och kräver då mer syre från vattnet. Syrehalten sjunker i bottenvattnet och fiskar och andra djur och växter kan inte längre leva där. Vi får så kallade döda havsbottnar.

    • Vad är fosfor?

      Fosfor är en ändlig naturresurs som är ett viktigt näringsämne för all växtlighet. Men som med allting i naturen är för mycket av en vara skadligt. För mycket fosfor i våra sjöar och vattendrag bidrar till övergödning, igenväxning och syrebrist.

    • Vad är kväve?

      Kväve är ett näringsämne. Om för mycket kväve hamnar i havet leder till övergödning.

    • Vad är organiskt material?

      I avloppsvattnet finns organiskt material ( till exempel matrester) och om det organiska materialet hamnar i havet leder det till syrebrist. På reningsverket mäter vi organiskt material som BOD7 (biologisk syreförbrukning). Då mäter vi den syremängd som förbrukas under sju dagar. Det ger oss ett mått på hur mycket organiskt material som finns i avloppsvattnet.

    • Vad får jag spola ner på toaletten?

      Kiss, bajs och toapapper. Man kan också säga allt som gått genom kroppen och toapapper. Toapapper är gjort för att kunna tas om hand av reningsverket

    • Varför ska jag inte slänga tamponger, bomull, kondomer och annat i toaletten?

      Dessa produkter kan fastna i avloppsrören och orsaka stopp och andra problem. Allt skräp som kommer fram till Ryaverket fastnar i galler och måste sedan tvättas och pressas för att kunna brännas och bli till energi. Visst är det en onödig omväg? Till Ryaverket kommer nästan två ton skräp per dygn. Gryaab finns för att ta hand om ditt avloppsvatten, inte ditt skräp.

    • Var ska jag göra med överblivna kemikalier?

      Lacknafta, målarfärg, nagellack och aceton är exempel på produkter som innehåller starka kemikalier. Lämna in överblivna kemikalier till en miljöstation så tas de om hand på ett miljöriktigt sätt. Miljöstationer finns på återvinningscentraler och en del bensinstationer.

    • Varför ska jag inte spola ner färg, lösningsmedel eller andra kemikalier i avloppet?

      För att de innehåller ämnen som bakterierna i vårt reningsverk inte kan ta hand om och hamnar därför i havet. Där skadar de växt- och djurliv. Kemikalier och tungmetaller kan också försämra kvaliteten på slammet. I slam finns det rikligt med näringsämnen och mullbildande ämnen som är bra att ha som gödning. För att slammet ska kunna komma till nytta är det viktigt att vi hjälps åt och inte häller ut farliga ämnen i avloppet. Olja och kemikalier kan också följa med det renade vattnet ut i havet och påverka livet i havet negativt.

    • Varför är det viktigt att använda miljömärkta produkter när jag städar, tvättar och duschar?

      Använder du miljömärkta produkter kan du vara säker på att de innehåller ämnen som bakterierna, som hjälper oss att rena vattnet här på Ryaverket, kan ta hand om. De vanligaste miljömärkningarna är Svanen, Bra miljöval och EU-blomman. Rengöringsmedel som inte är miljömärkta kan innehålla farliga kemikalier som tar mycket lång tid för naturen att bryta ner och som kan påverka livet i havet negativt.

    • Varför ska jag inte tvätta bilen på gatan?

      Tvättvattnet efter en biltvätt innehåller både skadliga tvättkemikalier, föroreningar i form av asfalt- och oljerester och flera typer av tungmetaller. Om du tvättar på gatan rinner tvättvattnet ner i dagvattenbrunnarna och det mesta hamnar orenat i närmaste vattendrag. På vissa ställen leds det till Ryaverket och de oönskade ämnena kan då hamna i havet eller i slammet. Det bästa är att ta bilen till en biltvätt eller en gör-det-själv-tvätt. Men se till att anläggningen är utrustad med en egen reningsanläggning som tar bort föroreningar och tvättmedel innan vattnet släpps ut i det allmänna avloppsnätet. De flesta är det.

    • Var ska jag göra av fett från stekpannan eller olja om jag friterat?

      Matolja, smör och annat fett hör inte hemma i avloppet eftersom det kan orsaka stopp i rören. Kommer det fram till reningsverket kan det också störa reningsprocessen.Torka alltid ur stekpannan med papper innan du diskar den. Om du har friterat, häll den överblivna oljan i en burk och släng burken i de vanliga soporna. För restauranger och andra verksamheter gäller speciella regler.

    • Varför ska jag inte köpa antibakteriella produkter?

      Idag finns det en mängd produkter som innehåller bakteriedödande ämnen. Ett exempel är silver, som kan finnas i till exempel träningskläder, strumpor, tvättmaskiner, skärbrädor och deodoranter. Silver är mycket skadligt för miljön och i de flesta fall helt onödigt. Träningskläder med silver är gjorda för att vi inte ska lukta svett. Det är helt okej att lukta svett efter att du har tränat. Ta en dusch och tvätta dina träningskläder så är du redo för ett nytt träningspass.

    • Var ska jag göra av överbliven medicin?

      Överblivna mediciner ska varken hamna i avloppet eller i papperskorgen. Lämna in dem till närmaste apotek så tar de hand om dem.

    • Hur många personer är anslutna till Ryaverket

      737 000 personer är anslutna till Ryaverket. Till det kommer även vatten från anslutna industrier och verksamheter.

    • Hur kommer vattnet från huset till Ryaverket?

      Vattnet du använder hemma rinner ner i rör i husen och gatan och hamnar sedan i vårt tunnelsystem. Tunnelsystemet är cirka 13 mil långt. Eftersom tunnlarna lutar kan vattnet rinna med självfall fram till reningsverket.

    • Hur lång tid tar reningen?

      Det tar mellan åtta till tolv timmar för avloppsvattnet att passera alla olika steg i Ryaverket innan det släpps ut i havet

    • Försvinner alla föroreningar när vattnet renas?

      Nej. Vi kan inte trolla, utan kan bara ta bort sånt som antingen fastnar i våra rengaller, som pappershanddukar och annat skräp, och sånt som kan brytas ner genom kemisk och biologisk rening, som organiskt material och växtnäringsämnen. Men en stor del av föroreningarna får vi bort.

    • Hur mycket av avloppsvattnet bli slam och hur mycket blir rent vatten?

      0,04 procent blir slam och resten vatten.

    • Hur renar Ryaverket avloppsvattnet?

      Genom att försöka efterlikna naturens sätt att rena vatten. I naturen bryts olika ämnen ner och inordnas i kretsloppen av olika bakterier. Vi gör samma sak, fast skapar en så gynnsam miljö för bakterierna att reningen går mycket snabbare. Ryaverket är grovt indelat i mekanisk, kemisk och biologisk rening. Hur reningen går till steg för steg hittar du på sidan om vattenbehanling.

    • Vilket vatten hamnar i vårt avloppsnät?

      Vatten från hushåll i Göteborgsregionen. Det kommer också vatten från brunnar i gatan från centrala Göteborg och Mölndal. Vi tar också hand om avloppsvatten från industrier och andra verksamheter. Vattnet från industrier får inte innehålla mer föroreningar än vatten från hushållen.

    • Vad kostar det att rena avloppsvattnet?

      Genomsnittsförbrukningen av vatten är 149 liter per person och dag. För att vi renar det vattnet betalar du ungefär 1 krona om dagen.

    • Vad är slam?

      Slam är en produkt som bildas när avloppsvatten renas. Det är en blandning av upplöst toapapper, bajs, matrester, bakterier och kemikalier. Exempel på kemikalier som används på reningsverket är järnsulfat för att fälla ut fosfor och polymerer för att få partiklar att sjunka till votten eller för att lättare avskilja vattnet ur slammet.

    • Vad får man inte spola ner i toaletten?

      Det är enklare att säga vad man får spola ner i toaletten: Bajs, kiss och toalettpapper. Toalettpapper är gjort för att kunna brytas ner i reningsverket.

    • Hur behandlas slammet på Ryaverket?

      Hur slambehandlingen går till kan du lära dig mer om på sidan om slambehandling.

    • Vad används det färdigbehandlade slammet till?

      När slammet är färdigbehandlat här på Ryaverket tar en entreprenör hand om det. Slammet innehåller näringsämnen och mull - sådant som behövs när grödor ska växa. En del av det rötade slammet komposteras och används som anläggningsjord. Mer än en tredjedel av slammet hygieniseras och används som gödsel.

    • Vad är biogas?

      När slammet bryts ner i vår biogasanläggning bildas biogas. Biogasen består av 2/3 metangas och resten koldioxid. Varje år producerar Gryaab ungeäfr 70 GWh biogas. Den biogas vi producerar räcker för att miljöbil ska kunna köra nästan 2 700 varv runt jorden!

      Biogasen säljs till Göteborg Energi som i en anläggning uppgraderar/renar den till 95-98 procent metan. Göteborg Energi komprimerar sedan biogasen och säljer den som fordonsbränsle.

    • Vart tar avfallet från bajjamajor vägen?

      Innehållet i bajjamajor töms i vårt tunnelnät på speciella stationer och kommer sedan fram till Ryaverket.

  • Vem bestämmer hur mycket Gryaab får släppa ut?

    Miljödomstolen beslutar om vilka rikt- och gränsvärden som gäller för vattnet som Ryaverket släpper ut. Länsstyrelsen har till uppgift att kontrollera att gränserna efterlevs.

  • Hur mycket avloppsvatten behandlar Gryaab?

    Den genomsnittliga mängden vatten som kommer till Ryaverket är 4 000 liter/sekund. Vid snösmältning på våren eller vid kraftiga regnskurar blir trycket högre. Vi klarar max 8 000 liter/sekund med de vanliga reningsstegen. Kommer det mer startar vi direktfällningen. Med den kan vi rena vattnet från fosfor redan i några av försedimenteringsbassängerna.

  • Hur många arbetar på Gryaab?

    2015 var vi 94 anställda.

  • När startade Ryaverket?

    1972 invigdes verket. Efter tre års byggtid.

  • Vilka kommuner renar Gryaab vattnet för?

    Vi svarar för rening av avloppsvattnet i Göteborgsregionen för kommunerna Ale, Göteborg, Härryda, Kungälv, Lerum, Mölndal och Partille.

  • Hur mycket vatten gör vi av med per person?

    Cirka 150 liter/dygn. I många U-länder är vattentillgången så liten att den siffran är 20 liter/dygn, ungefär lika mycket som går åt till ett par spolningar i toaletten.

  • Varför renar vi avloppsvattnet?

    Först var det för att minska smittspridningen. Avloppsvatten är fullt av bakterier som kan sprida sjukdomar. Det var först på 60-talet som man tog avloppsvattnets miljöpåverkan på allvar. Dels vill vi får bort skräp, partiklar och annat som inte ser trevligt ut om vi släpper ut det i havet. Men framförallt vill vi inte släppa ut det organiska material och växtnäringsämnen (fosfor och kväve) som avloppsvattnet innehåller. Hamnar de i havet leder det till övergödning.

  • Vad är övergödning?

    Allt organiskt material som döda växter och djur bryts ner och förmultnar. Det är bakterier som står för detta ”städjobb”. Som bränsle använder bakterierna syre. Och i havet tar de syret från vattnet. Detta kretslopp har utvecklats under lång tid och funnit en balans mellan mängden materia som ska brytas ner och syrehalten i vattnet. Människan har rubbat denna balans genom att på olika sätt tillföra gödningsmedel till vattnet. Avloppsvatten är en sån tillförsel. Växer det mer på botten, får bakterierna också mer organiskt material att bryta ner och kräver då mer syre från vattnet. Syrehalten sjunker i bottenvattnet och fiskar och andra djur och växter kan inte längre leva där. Vi får så kallade döda havsbottnar.

  • Vad är fosfor?

    Fosfor är en ändlig naturresurs som är ett viktigt näringsämne för all växtlighet. Men som med allting i naturen är för mycket av en vara skadligt. För mycket fosfor i våra sjöar och vattendrag bidrar till övergödning, igenväxning och syrebrist.

  • Vad är kväve?

    Kväve är ett näringsämne. Om för mycket kväve hamnar i havet leder till övergödning.

  • Vad är organiskt material?

    I avloppsvattnet finns organiskt material ( till exempel matrester) och om det organiska materialet hamnar i havet leder det till syrebrist. På reningsverket mäter vi organiskt material som BOD7 (biologisk syreförbrukning). Då mäter vi den syremängd som förbrukas under sju dagar. Det ger oss ett mått på hur mycket organiskt material som finns i avloppsvattnet.

  • Vad får jag spola ner på toaletten?

    Kiss, bajs och toapapper. Man kan också säga allt som gått genom kroppen och toapapper. Toapapper är gjort för att kunna tas om hand av reningsverket

  • Varför ska jag inte slänga tamponger, bomull, kondomer och annat i toaletten?

    Dessa produkter kan fastna i avloppsrören och orsaka stopp och andra problem. Allt skräp som kommer fram till Ryaverket fastnar i galler och måste sedan tvättas och pressas för att kunna brännas och bli till energi. Visst är det en onödig omväg? Till Ryaverket kommer nästan två ton skräp per dygn. Gryaab finns för att ta hand om ditt avloppsvatten, inte ditt skräp.

  • Var ska jag göra med överblivna kemikalier?

    Lacknafta, målarfärg, nagellack och aceton är exempel på produkter som innehåller starka kemikalier. Lämna in överblivna kemikalier till en miljöstation så tas de om hand på ett miljöriktigt sätt. Miljöstationer finns på återvinningscentraler och en del bensinstationer.

  • Varför ska jag inte spola ner färg, lösningsmedel eller andra kemikalier i avloppet?

    För att de innehåller ämnen som bakterierna i vårt reningsverk inte kan ta hand om och hamnar därför i havet. Där skadar de växt- och djurliv. Kemikalier och tungmetaller kan också försämra kvaliteten på slammet. I slam finns det rikligt med näringsämnen och mullbildande ämnen som är bra att ha som gödning. För att slammet ska kunna komma till nytta är det viktigt att vi hjälps åt och inte häller ut farliga ämnen i avloppet. Olja och kemikalier kan också följa med det renade vattnet ut i havet och påverka livet i havet negativt.

  • Varför är det viktigt att använda miljömärkta produkter när jag städar, tvättar och duschar?

    Använder du miljömärkta produkter kan du vara säker på att de innehåller ämnen som bakterierna, som hjälper oss att rena vattnet här på Ryaverket, kan ta hand om. De vanligaste miljömärkningarna är Svanen, Bra miljöval och EU-blomman. Rengöringsmedel som inte är miljömärkta kan innehålla farliga kemikalier som tar mycket lång tid för naturen att bryta ner och som kan påverka livet i havet negativt.

  • Varför ska jag inte tvätta bilen på gatan?

    Tvättvattnet efter en biltvätt innehåller både skadliga tvättkemikalier, föroreningar i form av asfalt- och oljerester och flera typer av tungmetaller. Om du tvättar på gatan rinner tvättvattnet ner i dagvattenbrunnarna och det mesta hamnar orenat i närmaste vattendrag. På vissa ställen leds det till Ryaverket och de oönskade ämnena kan då hamna i havet eller i slammet. Det bästa är att ta bilen till en biltvätt eller en gör-det-själv-tvätt. Men se till att anläggningen är utrustad med en egen reningsanläggning som tar bort föroreningar och tvättmedel innan vattnet släpps ut i det allmänna avloppsnätet. De flesta är det.

  • Var ska jag göra av fett från stekpannan eller olja om jag friterat?

    Matolja, smör och annat fett hör inte hemma i avloppet eftersom det kan orsaka stopp i rören. Kommer det fram till reningsverket kan det också störa reningsprocessen.Torka alltid ur stekpannan med papper innan du diskar den. Om du har friterat, häll den överblivna oljan i en burk och släng burken i de vanliga soporna. För restauranger och andra verksamheter gäller speciella regler.

  • Varför ska jag inte köpa antibakteriella produkter?

    Idag finns det en mängd produkter som innehåller bakteriedödande ämnen. Ett exempel är silver, som kan finnas i till exempel träningskläder, strumpor, tvättmaskiner, skärbrädor och deodoranter. Silver är mycket skadligt för miljön och i de flesta fall helt onödigt. Träningskläder med silver är gjorda för att vi inte ska lukta svett. Det är helt okej att lukta svett efter att du har tränat. Ta en dusch och tvätta dina träningskläder så är du redo för ett nytt träningspass.

  • Var ska jag göra av överbliven medicin?

    Överblivna mediciner ska varken hamna i avloppet eller i papperskorgen. Lämna in dem till närmaste apotek så tar de hand om dem.

  • Hur många personer är anslutna till Ryaverket

    737 000 personer är anslutna till Ryaverket. Till det kommer även vatten från anslutna industrier och verksamheter.

  • Hur kommer vattnet från huset till Ryaverket?

    Vattnet du använder hemma rinner ner i rör i husen och gatan och hamnar sedan i vårt tunnelsystem. Tunnelsystemet är cirka 13 mil långt. Eftersom tunnlarna lutar kan vattnet rinna med självfall fram till reningsverket.

  • Hur lång tid tar reningen?

    Det tar mellan åtta till tolv timmar för avloppsvattnet att passera alla olika steg i Ryaverket innan det släpps ut i havet

  • Försvinner alla föroreningar när vattnet renas?

    Nej. Vi kan inte trolla, utan kan bara ta bort sånt som antingen fastnar i våra rengaller, som pappershanddukar och annat skräp, och sånt som kan brytas ner genom kemisk och biologisk rening, som organiskt material och växtnäringsämnen. Men en stor del av föroreningarna får vi bort.

  • Hur mycket av avloppsvattnet bli slam och hur mycket blir rent vatten?

    0,04 procent blir slam och resten vatten.

  • Hur renar Ryaverket avloppsvattnet?

    Genom att försöka efterlikna naturens sätt att rena vatten. I naturen bryts olika ämnen ner och inordnas i kretsloppen av olika bakterier. Vi gör samma sak, fast skapar en så gynnsam miljö för bakterierna att reningen går mycket snabbare. Ryaverket är grovt indelat i mekanisk, kemisk och biologisk rening. Hur reningen går till steg för steg hittar du på sidan om vattenbehanling.

  • Vilket vatten hamnar i vårt avloppsnät?

    Vatten från hushåll i Göteborgsregionen. Det kommer också vatten från brunnar i gatan från centrala Göteborg och Mölndal. Vi tar också hand om avloppsvatten från industrier och andra verksamheter. Vattnet från industrier får inte innehålla mer föroreningar än vatten från hushållen.

  • Vad kostar det att rena avloppsvattnet?

    Genomsnittsförbrukningen av vatten är 149 liter per person och dag. För att vi renar det vattnet betalar du ungefär 1 krona om dagen.

  • Vad är slam?

    Slam är en produkt som bildas när avloppsvatten renas. Det är en blandning av upplöst toapapper, bajs, matrester, bakterier och kemikalier. Exempel på kemikalier som används på reningsverket är järnsulfat för att fälla ut fosfor och polymerer för att få partiklar att sjunka till votten eller för att lättare avskilja vattnet ur slammet.

  • Vad får man inte spola ner i toaletten?

    Det är enklare att säga vad man får spola ner i toaletten: Bajs, kiss och toalettpapper. Toalettpapper är gjort för att kunna brytas ner i reningsverket.

  • Hur behandlas slammet på Ryaverket?

    Hur slambehandlingen går till kan du lära dig mer om på sidan om slambehandling.

  • Vad används det färdigbehandlade slammet till?

    När slammet är färdigbehandlat här på Ryaverket tar en entreprenör hand om det. Slammet innehåller näringsämnen och mull - sådant som behövs när grödor ska växa. En del av det rötade slammet komposteras och används som anläggningsjord. Mer än en tredjedel av slammet hygieniseras och används som gödsel.

  • Vad är biogas?

    När slammet bryts ner i vår biogasanläggning bildas biogas. Biogasen består av 2/3 metangas och resten koldioxid. Varje år producerar Gryaab ungeäfr 70 GWh biogas. Den biogas vi producerar räcker för att miljöbil ska kunna köra nästan 2 700 varv runt jorden!

    Biogasen säljs till Göteborg Energi som i en anläggning uppgraderar/renar den till 95-98 procent metan. Göteborg Energi komprimerar sedan biogasen och säljer den som fordonsbränsle.

  • Vart tar avfallet från bajjamajor vägen?

    Innehållet i bajjamajor töms i vårt tunnelnät på speciella stationer och kommer sedan fram till Ryaverket.