Frågor & Svar
Frågor om slam och vad vi gör med det
Fråga:
Vart tar bajjamajor vägen med sitt avfall?
Svar:
Innehållet i bajjamajorna töms i vårt tunnelnät på speciella stationer och kommer sedan fram till Ryaverket.
Fråga:
Vad händer med slammet?
Svar:
När slammet är färdigbehandlat här på Ryaverket tar en entreprenör hand om det. Entreprenören komposterar slammet och då blir det till anläggningsjord som sedan används till grönområden, golfbanor, vägbyggen med mera. Gryaab är certifierat enligt REVAQ. Det innebär att Gryaabs slam får användas som gödsel på åkermark. I nuläget hygiensieras tio procent av slammet för det ändamålet.
Fråga:
Vad är biogas?
Svar:
När slammet bryts ner bildas biogas. Biogasen består av 2/3 metangas och resten koldioxid. Gryaabs biogasanläggning ger cirka 20 000 m3 biogas per dygn.
Biogasen säljs till Göteborg Energi som i en anläggning uppgraderar/renar den till 95-98 procent metan. Göteborg Energi komprimerar sedan biogasen och säljer den som fordonsbränsle. Gryaab har en egen uppgraderingsanläggning och en biogasmack för bolagets bilar.
Fråga:
Vad gör man med skräpet som blir kvar efter man har renat vattnet?
Svar:
Tyvärr spolar en del människor ner skräp som till exempel bomullspinnar och våtservetter i toaletten. Det kan orsaka stopp och andra problem på väg till reningsverket. När det kommer till Ryaverket kallas det rens, vi tar emot cirka 4-5 containrar rens i veckan. Renset tvättas och pressas för att sedan kunna brännas och bli energi. Visst är det en onödig omväg?
Frågor om Gryaab och miljön
Fråga:
Var ska man slänga tops, bindor, kondomer och tamponger då?
Svar:
I hushållssoporna. Då kommer de att eldas upp tillsammans med andra sopor och ge värme och energi.
Fråga:
Var ska man slänga kemikalier?
Svar:
Alla kemikalier inklusive färg, lösningsmedel och annat ska lämnas på miljöstationen. Där kan de tas om hand på ett miljöriktigt sätt.
Fråga:
Vad är fosfor?
Svar:
Fosfor är en ändlig naturresurs som är ett viktigt näringsämne för all växtlighet. Men som med allting i naturen är för mycket av en vara skadligt. För mycket fosfor i våra sjöar och vattendrag bidrar till övergödning, igenväxning och syrebrist.
Fråga:
Vad är övergödning?
Svar:
Allt organiskt material som döda växter och djur bryts ner och förmultnar. Det är bakterier som står för detta ”städjobb”. Som bränsle använder bakterierna syre. Och i havet tar de syret från vattnet. Detta kretslopp har utvecklats under lång tid och funnit en balans mellan mängden materia som ska brytas ner och syrehalten i vattnet. Människan har rubbat denna balans genom att på olika sätt tillföra gödningsmedel till vattnet. Avloppsvatten är en sån tillförsel. Växer det mer på botten, får bakterierna också mer organiskt material att bryta ner och kräver då mer syre från vattnet. Syrehalten sjunker i bottenvattnet och fiskar och andra djur och växter kan inte längre leva där. Vi får så kallade döda havsbottnar.
Fråga:
Hur mycket vatten gör vi av med per person?
Svar:
Cirka 170 liter/dygn. I många U-länder är vattentillgången så liten att den siffran är 20 liter/dygn, ungefär lika mycket som går åt till ett par spolningar i toaletten.
Fråga:
Varför renar vi avloppsvattnet?
Svar:
Först var det för att minska smittspridningen. Avloppsvatten är fullt av bakterier som kan sprida sjukdomar. Det var först på 60-talet som man tog avloppsvattnets miljöpåverkan på allvar. Dels vill vi får bort skräp, partiklar och annat som inte ser trevligt ut om vi släpper ut det i havet. Men framförallt vill vi inte släppa ut det organiska material och växtnäringsämnen (fosfor och kväve) som avloppsvattnet innehåller. Hamnar de i havet leder det till övergödning (se även "Vad är övergödning").
Frågor om Ryaverket och reningsprocessen
Fråga:
Hur lång tid tar reningen?
Svar:
Det tar cirka tolv timmar för avloppsvattnet att passera alla olika steg i Ryaverket innan det släpps ut i havet.
Fråga:
Är vattnet drickbart när det kommer ut?
Svar:
Nej och det är inte meningen att vi ska producera dricksvatten av avloppsvattnet heller. Vi renar vattnet för att minimera påverkan på havsmiljön.
Fråga:
Försvinner alla föroreningar?
Svar:
Nej. Vi kan inte trolla, utan kan bara ta bort sånt som antingen fastnar i våra rensgaller, som papper och skräp, och sånt som kan brytas ner genom kemisk och biologisk rening, som organiskt material och växtnäringsämnen. Men en stor del av föroreningarna får vi bort.
Fråga:
Hur mycket av avloppsvattnet bli slam och hur mycket blir rent vatten?
Svar:
0,04 procent blir slam och resten vatten.
Fråga:
Hur renar Ryaverket avloppsvattnet?
Svar:
Genom att försöka efterlikna naturens sätt att rena vatten. I naturen bryts olika ämnen ner och inordnas i kretsloppen av olika bakterier. Vi gör samma sak, fast skapar en så gynnsam miljö för bakterierna att reningen går mycket snabbare. Ryaverket är grovt indelat i mekanisk, kemisk och biologisk rening. Hur reningen går till steg för steg hittar du under "Reningsprocessen".
Fråga:
Vilket vatten hamnar i vårt avloppsnät?
Svar:
Vatten från hushåll i Göteborgsregionen. Dagvatten från gator och stuprännor. Avloppsvatten från industrin. Vattnet från industrin får inte innehålla mer föroreningar än vatten från hushållen.
Fråga:
Hur mycket avloppsvatten tar Gryaab emot?
Svar:
Den genomsnittliga mängden vatten som kommer till Ryaverket är 4 000 liter/sekund (2008 var det 4 320 l/s). Vid snösmältning på våren eller vid kraftiga regnskurar blir trycket högre. Vi klarar som mest 8 000 liter/sekund. Kommer det mer startar vi vår direktfällning. Om du vill veta mer om direktfällningen så klicka på "Broschyrer" i vänsterspalten. På den sidan finns en pdf-fil där du kan läsa mer om direktfällningen.
Fråga:
Hur många personer är anslutna till Ryaverket?
Svar:
640 303 personer i kommunerna Ale, Härryda, Göteborg, Kungälv, Mölndal, Partille är anslutna. De kommunerna äger tillsammans med Lerum Gryaab. Med industrin är det ytterligare 191 700 personekvivalenter.
Fråga:
Vad kostar det att rena vattnet?
Svar:
I Göteborgsregionen har vi bland de lägsta kostnaderna i landet för vattenrening. Av den vattenräkning man får i Göteborgsregionen går 3,84 kr/m3 till avloppsreningen och Gryaab. Taxan för dricksvattenrening skiljer sig någon mellan de olika kommunerna.
Frågor om vad man får spola ner
Fråga:
Varför ska man inte slänga tamponger, bindor, bomull, kondomer och annat i toaletten?
Svar:
Dessa produkter kan fastna i avloppsrören och orsaka stopp och andra problem. Allt skräp som kommer fram till Ryaverket fastnar i galler coh måste sedan tvättas och pressas för att kunna brännas och bli till energi. Visst är det en onödig omväg? Till Ryaverket kommer 4-5 containrar med skräp i veckan.
Fråga:
Varför får man inte spola ner färg, lösningsmedel eller andra kemikalier i avloppet?
Svar:
För att de innehåller ämnen som bakterierna i vårt reningsverk inte rår på och hamnar därför i havet eller slammet. Där skadar de växt- och djurliv.
Fråga:
Varför ska man snåla med rengöringsmedel?
Svar:
Alla rengöringsmedel innehåller ämnen som skadar naturen, till exempel tensider. Tensider är ett ytaktivt ämne som förändrar ytspänningen vilket skapar problem för vattenlevande djur. Därför ska du alltid använda miljömärkta produkter, de innehåller så lite miljöfarliga ämnen som möjligt och är garanterat lättnedbrytbara. Använd så lite som möjligt när du tvättar, diskar och städar. Vattnet i Göteborgsregionen är mjukt och bra att tvätta i.
Fråga:
Varför är det förbjudet att tvätta bilen på gatan?
Svar:
Tvättvattnet efter en biltvätt innehåller både skadliga tvättkemikalier, föroreningar i form av asfalt- och oljerester och flera typer av tungmetaller. Om du tvättar på gatan rinner tvättvattnet ner i dagvattenbrunnarna och det mesta hamnar orenat i närmaste vattendrag. På vissa ställen leds det till Ryaverket och de oönskade ämnena kan då hamna i havet eller i slammet. Det bästa är att ta bilen till en automattvätt eller en gör-det-själv-tvätt. Men se till att anläggningen är utrustad med en egen reningsanläggning som tar bort föroreningar och tvättmedel innan vattnet släpps ut i det allmänna avloppsnätet. De flesta är det.
Fråga:
Vad får man inte spola ner i toaletten?
Svar:
Det är enklare att säga vad man får spola ner i toaletten: Bajs, kiss och toalettpapper. Toalettpapper är gjort för att kunna brytas ner i reningsverket.
Frågor om Gryaab
Fråga:
Vem bestämmer hur mycket Gryaab får släppa ut?
Svar:
Miljödomstolen beslutar om vilka rikt- och gränsvärden som gäller för vattnet som Ryaverket släpper ut. Länsstyrelsen har till uppgift att kontrollera att gränserna efterlevs.
Fråga:
Hur mycket avloppsvatten behandlar Gryaab?
Svar:
Den genomsnittliga mängden vatten som kommer till Ryaverket är 4 000 liter/sekund. Vid snösmältning på våren eller vid kraftiga regnskurar blir trycket högre. Vi klarar max 8 000 liter/sekund med de vanliga reningsstegen. Kommer det mer startar vi direktfällningen. Med den kan vi rena vattnet från fosfor redan i några av försedimenteringsbassängerna. Om du vill veta mer om direktfällningen så klicka på "Broschyrer" i vänsterspalten. På den sidan finns en pdf-fil där du kan läsa mer om direktfällningen.
Fråga:
Hur många arbetar på Gryaab?
Svar:
Idag är vi 81 anställda.
Fråga:
När startade Ryaverket?
Svar:
1972 invigdes verket. Efter tre års byggtid.
Fråga:
Vilka kommuner renar Gryaab vattnet för?
Svar:
Vi svarar för rening av avloppsvattnet i Göteborgsregionen för kommunerna Ale, Göteborg, Härryda, Kungälv, Mölndal och Partille. De äger tillsammans med Lerum Gryaab.
