Till startsida för gryaab.se

Vanliga frågor & svar

 
Vi får massor av frågor av alla elever som besöker oss. Här kan du läsa några av de vanligaste frågorna om Gryaab, vattenrening och miljö. Är det något du undrar över får du gärna höra av dig till oss. Kom ihåg, det finns inga dumma frågor.
 

Vilka kommuner renar Gryaab vattnet för?

Vi svarar för rening av avloppsvattnet i Göteborgsregionen. Bolaget ägs tillsammans av kommunerna: Ale, Göteborg, Härryda, Kungälv, Lerum, Mölndal och Partille.

När startade Ryaverket?

1972 invigdes verket. Efter tre års byggtid.

Hur många arbetar på Gryaab?

Idag är vi 83 anställda.

Varför renar man avloppsvattnet?

Först var det för att minska smittspridningen. Avloppsvatten är fullt av bakterier som kan sprida sjukdomar. Det var först på 60-talet som man tog avloppsvattnets miljöpåverkan på allvar. Dels är det skräp man vill få bort och dels det biologiska materialet och växtnäringsämnen. Hamnar de i havet leder det till övergödning och syrebrist i vattnet. Då kan inte fiskarna leva där.

Hur renar Ryaverket avloppsvattnet?

Genom att försöka efterlikna naturens sätt att rena vatten. Kolla igenom "Vart tar bajset vägen" så får du veta hur vi gör.

Vad gör man med skräpet som blir kvar efter man har renat vattnet?

Slammet behandlar vi så att det blir till jord och biogas. Det färdigbehandlade slammet komposteras och används när man till exempel anlägger golfbanor. En del av slammet behandlas så man kan använda det som gödsel. Biogasen renas och kan sedan användas som fordonsbränsle. Tyvärr får vi ta hand om en massa skräp också, som kan orsaka stopp och andra problem. Allt skräp tvättas och pressas för att sedan kunna brännas och bli till energi. Visst är det en onödig omväg? Till Ryaverket kommer 4-5 containrar med skräp i veckan.

Vad kostar det att rena vattnet?

I Göteborgsregionen har vi bland de lägsta kostnaderna i landet för vattenrening. Av den vattenräkning man får i Göteborgsregionen går 3,84 kr per kubikmeter (1 000 liter) till avloppsreningen och Gryaab. Taxan för dricksvattenrening skiljer sig något mellan de olika kommunerna.

För hur många personer renar Ryaverket vattnet?

640 303 personer i kommunerna Ale, Härryda, Göteborg, Kungälv, Mölndal, Partille. Med industrin är det ytterligare 190 700 personer.

Hur mycket vatten använder vi i Sverige?

Cirka 170 liter per dygn och person. I många U-länder är vattentillgången så liten att den siffran är 20 liter per dygn, ungefär lika mycket som går åt till ett par spolningar i toaletten.

Var ska man slänga skräp och kemikalier?

Det berättar vi på "4 sätt att hjälpa oss".

Hur mycket avloppsvatten tar Gryaab emot?

Den genomsnittliga mängden vatten som kommer till Ryaverket är 4 000 liter per sekund (2008 var det 4 320 liter per sekund). Vid snösmältning på våren eller vid kraftiga regnskurar blir trycket högre.

Vilket vatten hamnar i vårt avloppsnät?

Vatten från hushåll i Göteborgsregionen. Dagvatten från gator och stuprännor. Avloppsvatten från industrin. Vattnet från industrin får inte innehålla mer farliga ämnen än det från hushållen.

Hur mycket av avloppsvattnet bli slam och hur mycket blir rent vatten?

0,04 procent blir slam och resten vatten.

Försvinner alla föroreningar?

Nej. Vi kan inte trolla, utan kan bara ta bort sånt som antingen fastnar i våra rensgaller, som papper och skräp, och sånt som kan brytas ner genom kemisk och biologisk rening, som organiskt material och växtnäringsämnen. Men en stor del av föroreningarna får vi bort.

Är vattnet drickbart när det kommer ut?

Nej och det är inte meningen att vi ska producera dricksvatten av avloppsvattnet heller. Vi renar vattnet för att minimera påverkan på havsmiljön.

Hur lång tid tar reningen?

Det tar cirka tolv timmar för avloppsvattnet att passera alla olika steg i Ryaverket innan det släpps ut i havet.

Vem bestämmer hur mycket Gryaab får släppa ut?

Miljödomstolen beslutar om vilka rikt- och gränsvärden som gäller för vattnet som Ryaverket släpper ut. Länsstyrelsen har till uppgift att kontrollera att gränserna efterlevs.

Vad är biogas?

När slammet bryts ner bildas biogas. Gasen är en prima energikälla och används idag i renad form som bilbränsle.  Läs mer på "Vart tar bajset vägen".

Vart tar bajjamajor vägen med sitt avfall?

Innehållet i bajjamajorna töms i vårt tunnelnät på speciella stationer och kommer sedan fram till Ryaverket.