Från slam till biomull

Från eftersedimenteringen pumpas det mesta av slammet tillbaka till aktivslambassängerna. Resten skickas tillbaka till försedimenteringsbassängerna. I försedimenteringsbassängerna sjunker slammet till botten, samlas ihop och pumpas till slambehandlingen.

Det obehandlade slammet är tunnt och innehåller 97-99 procent vatten. Vi vill få bort vattnet och få slammet så koncentrerat som möjligt. Det gör vi i våra gravitationsförtjockare. Från förtjockarna pumpas slammet via en slamsilo till vår rötkammare.

I rötkammaren sker en biologisk nedbrytningsprocess av slammet med hjälp av bakterier. I kammaren är det syrefritt och 37°C för att ge bakterierna så goda förutsättningar som möjligt att bryta ner slammet. I cirka 20 dygn, under ständig omrörning, sker nerbrytningen. Denna process kallas rötning. Vid rötningen bildas biogas. Sedan pumpas slammet ut ur rötkammaren och luftas för att avstanna rötningen.

Därefter pumpas slammet till en lagringssilo och sedan vidare för att avvattnas i våra centrifuger. Nu återstår bara ungefär hälften av slammets ursprungliga volym. Slammet liknar nu fuktig jord. Tack vare den höga halten av närings- och mullbildande ämnen är det ett förträffligt jordförbättringsmedel. Idag komposteras allt slam som avskiljs vid Ryaverket och används till golfbanor, anläggning av bullervallar och vägarbeten.