Här kan du läsa om varför vi renar avloppsvattnet och från vilka föroreningar. Följ reningsprocessen steg för steg och fördjupa dig i processens olika delar.
Därför renar vi avloppsvatten
Anledningen till att vi började rena vårt avloppsvatten var i första hand att minska smittspridningen. Vattnet är fullt av bakterier som kan sprida sjukdomar. Det var först på 60-talet som man tog avloppsvattnets miljöpåverkan på allvar. Det är framför allt tre ämnen vi vill ta bort från avloppsvattnet.
- partiklar som kaffesump, potatisskal, toalettpapper med mera.
- organiskt biologiskt nedbrytbart material. När det kommer ut i vattendrag, sjöar eller hav bryts det ner. Syret för nedbrytningen hämtas från vattnet och resultatet blir sänkta syrehalter och bakterieväxt.
- växtnäringsämnena fosfor och kväve. De kan orsaka ökad växt av alger, vass och andra växter i vattendrag, sjöar och hav. När algerna dör, bryts de ned och syre förbrukas. Det kan leda till så låga syrehalter i bottenvattnen att man får så kallade döda bottnar.
Tillförseln av växtnäringsämnen till kusterna har ökat kraftigt under 1900-talet. Urbaniseringen har medfört avloppsvattenutsläpp, det intensiva jordbruket bygger på tillförsel av växtnäringsämnen. Biltrafik och förbränningsprocesser ger utsläpp till luft som via regn hamnar i vattnet. Genom utdikning och hårdgöring av ytor har vi gjort avrinningsförloppen snabbare och därigenom minskat den naturliga "självrening" som sker i våtmarker, bäckar och vattendrag. Effekterna av denna näringstillförsel ser vi längs kusterna i form av ökad algväxt, syrebrist och under vissa förhållanden i form av döda bottnar. Avloppsvattnet måste därför renas.
Slambehandling
Vid all vattenrening bildas biprodukten slam. På Ryaverket blir det cirka 55 000 ton slam/år. Tidigare såg man slam enbart som ett avfallsproblem. Men genom behandling kan slammets innehåll av växtnäring och mullbildande ämnen komma till användning. Det mesta Gryaabs slam används idag till anläggningsjord efter att det har komposterats. Cirka tio procent av slammet hygieniseras för att kunna användas som gödsel på åkermark.
I slamhanteringen bildas även biogas som är en utmärkt energikälla.
Mer om biogas hittar du i menyn till vänster. 